En piratgärning mindre

Fick en släng av dåligt samvete igår och köpte webhallens sista ex av Diablo II Battlechest – ett trepack av originalet Diablo, uppföljaren Diablo II och dess expansion. Tre otroligt bra spel som jag redan spelat till döds (piratkopierade då givetvis) men vad gör man inte när nostalgiyran faller på? Den petige noterar för övrigt att jag, för de 379 kr som trepacket kostade, hade kunnat köpa de tre spelen i separata kartonger och fått 112 kr över, eller som 1+2 (Diablo separat och Diablo II+expansion i tvåpack) och fått 121 kr över. Så varför detta slöseri?

Anledningarna är trenne. Dels är det lite coolt att ha “samlarutgåvan” (snyggare låda ju!) och dessutom ingick det en tokfet strategiguide som antagligen skulle kostat 379 kronor separat om den stod i handeln. Den tredje anledningen är att jag räknade samman priserna först efter att beställningen var lagd. Trepack brukar vara billigare än att köpa separat, så jag brydde mig inte om att kolla.

När jag så väl kom hem vägrade Diablo att funka (nåt om fel CD, trots att jag hade originalet). Windows XP och gamla spel brukar gå att få att fungera hyfsat tillsammans, men i mina försök att fixa till allt lyckades jag på nåt sätt få hela min Windowsinstallation att kuka ur så till den milda grad att datorn inte längre startade. Detta kan ju ha skett av andra anledningar – vi snackar trots allt om en fyra(!!) år gammal installation här, som hackats och fixats med många gånger, men som ändå gick helt stabilt fram tills dess att jag försökte installera Diablo. Djävulens spel, i sanning.

Diablo installerade emellertid finfint på en Windows 98-burk jag hade stående och min egen dator spelar, efter ominstallation, Diablo II utan problem. Så nu blir det helveteslir för mig ett bra tag framöver. Tjing!

För övrigt tror jag att jag ska börja kalla mig individualistfeminist. Eller kort och gott iFeminist. Kan stå för icke-feminist också. Läs mer om det här.