Sagan om (den andra) servern

Min hemmaserver dog igår, obduktionen visade att dödsorsaken var överhettning. Jag har aldrig varit med om att en stationär dator överhettats förut, trots att jag satt ihop mina egna datorer i ett drygt decennie, så det hela blev något av en lärdom för mig. Jag skriver nu några rader i det fall det finns någon annan glad hemmabyggare där ute i samma situation.

Den första indikationen på problem kom för flera månader sen – ett väldigt oväsen. Efter mycket letande (det står trots allt ett antal datorer i mitt “serverrum”) kunde felet härledas till fläkten i nätdelen på servern, en inte speciellt gammal AOpen på 350W. Denna snurrade mycket långsamt och gav ifrån sig ett plågsamt ljud. Renblåsning med tryckluftssprej löste inte problemet. Efter några dagar slutade oljudet, och jag glömde bort problemet. Servern snurrade ju som vanligt.

Det slog mig förstås att fläkten kunde ha stannat. Snabb visuell inspektion visade att så var fallet. Det rörde sig dock mot kallare årstider och servern funkade som den skulle, så jag antog att den skulle fortsätta funka även utan fläkt på nätdelen (varm luft har en tendens att leta sig ut ändå så länge ny, kall luft kommer in i lådan) och ignorerade problemet. När våren och värmen kom var det ju en lätt match att slänga en femhundring på en ny nätdel.

Jag tror att servern gick utan kylning på nätdelen i ungefär en vecka. I förrgår kom jag hem från affären och noterade att allt var dött, servern hade stängt av sig. Jag startade upp den och den gick normalt, men Windows klagade på “unexpected shutdown”. Två timmar senare hände samma sak igen. Denna gång öppnade jag upp burken och kunde konstatera katastrofens omfattning. Värmeböljan som slog över mig när jag öppnade locket var bara en föraning.

Det var inte särskilt dammigt inuti lådan, men ur nätdelen singlade svarta flingor. Obduktion, som fick vänta en halvtimme eftersom nätdelen var för varm för att hantera med händerna, visade att den var svartbränd på insidan. Grafikkortet var stendött men processorn levde, kanske för att gamla Athlon Thunderbird tillhör de värmetåligaste processorerna som man hittar i en modern eller halvmodern PC.

Nå, slutet gott allting gott, jag köpte en ny nätdel av billigaste slag och den snurrade snällt igång. Nytt grafikkort hittade jag på hyllan hemma. Och jag gick ifrån upplevelsen en lärdom rikare .. strunta inte i fläktar som har stannat. Katastrofen kan komma när man minst anar det.

One thought on “Sagan om (den andra) servern

  1. hei
    takk for et bra skriv , det med den billigaste nät delen var bra. lev vel…

Comments are closed.