Till slut…

…efter åtta månaders bloggande och över 100 inlägg har jag lyckats få tummen ur och skrivit sidan om mig. Jag vet inte om någon bryr sig om vem jag är, men nu står där åtminstone något vettigare än “särskilt intressant text här”.

Sidan kan också nås genom att klicka på “Wilhelm Svenselius” överst i menyn till vänster.

Rättvisemärkning kostar mer än den smakar

Organisationen Rättvisemärkt, som ligger bakom märkningen av varor med samma namn har i dagarna sagt att handeln med rättvisemärkta varor ökar. Samtidigt är dessa varor i försumbar minoritet sett till helheten på marknaden – mindre än 1 procent av handeln i Sverige är rättvisemärkt. Det finns egentligen ingen anledning att bli överraskad av ökningen, då den dagliga dosen dramatiska TV-bilder från fattiga länder och snyftande tidningskrönikor får allt fler att öppna plånboken. Inget fel med det. Samtidigt finns det bland konsumenter en hälsosam skepsis mot att betala dubbla priset för samma vara.

Det som får mig att öppna ögonen är då snarare de falska påståenden och tveksamheter som organisationen bakom märkningen ägnar sig åt. För att öka handeln med rättvisemärkta varor har organisationen Rättvisemärkt börjat pressa sveriges företag och kommuner till att ställa krav vid upphandlingar på att varorna man köper in skall vara är rättvisemärkta. Detta är förkastligt av flera anledningar:

Rättvisemärkning är inte den enda garanten för produktion med bra villkor. Rättvisemärkning baserar sig på sunda och tydliga principer, vilket förstås är bra. Men det finns flera sådana märkningar. Vidare finns det inget som säger att produktionen av en ej rättvisemärkt vara sker under sämre villkor för de arbetande än en rättvisemärkt. Rättvisemärkningen är ett löfte, ingen förutsättning. Ett annat problem är att ett krav på rättvisemärkning paradoxalt nog kan hindra inköpare från att välja svenska varor, exempelvis socker. Hur rubbat är inte det?

Man får inte vad man betalar för. Rättvisemärkta varor håller inte, av uppenbara skäl, bättre kvalitet än andra varor. Dock ligger priserna mycket högre – för exempelvis kaffe handlar det om en fördubbling. På radion hörde jag den inköpsansvarige i Umeå förklara att en fullständig övergång till rättvisemärkt kaffe skulle innebära en merkostnad för umeborna på över en miljon kronor. Skulle inte dessa pengar komma mer till nytta om de spenderades på skola och sjukvård? Finns det någon rationell anledning till att ännu fler miljoner av våra skattepengar ska gå till vad som rent krasst mest liknar en subventionering av andra länders dåligt fungerande system?

Slutligen kan vi konstatera att de två tongivande organisationerna som står bakom rättvisemärkningen är Landsorganisationen (LO) och Svenska Kyrkan. Den senare har jag inte så mycket emot, men att den militanta grenen av Socialdemokratiska Arbetarepartiet är involverad får åtminstone mig att dra åt mig öronen. LO och deras vänner är ju inte direkt kända för att sätta de anställdas intressen före sina egna!

Det är viktigt att det finns ett utbud på marknaden som inkluderar många olika typer av varor. Endast då kan den klassiska principen om tillgång och efterfrågan fungera. Naturligtvis är det inget fult eller fel att bidra till välståndet i andra länder genom att handla etiskt producerad mat. Men skattepengar skall i första hand användas effektivt och för sveriges befolknings bästa. Valet att handla etiskt måste vara individens eget. Och LO skall ha jävligt klart för sig att man inte har ensam rätt till att definiera ordet rättvisa.

Heja, Federley!

De på vänsterkanten som jublade över att Sofia Appelgren beslutade sig för att sälja Wild’n’Fresh satte nog champagnen i halsen idag. Politikerbloggen avslöjar och Federley bekräftar att han är en av dem som lagt bud på den rikskända salladsbaren. Snacka om perfekt plattform för att ta ställning mot tvångsavtal och blockadfrossa! För att inte tala om hur många göteborgsliberaler som kommer att få njuta av goda sallader…

Ett tips, Federley! Om du vinner budgivningen och genomför dina planer på att öppna salladsbar även i Stockholm, lägg den i Hammarby Sjöstad! Då kommer åtminstone jag att äta där. Dessutom har vi brist på riktigt bra sallader (my apologies to Lucy).

Se även Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Nej, jag tänker inte åka kollektivt oftare

Lyssnade på P1 på vägen hem från jobbet idag – närmare bestämt Studio Ett, där göteborgs kommunalråd Anneli Hultén (s) pratade miljö med Lotta Silver från naturskyddsföreningen och Magnus Rudberg från Volvo. Debatten handlade föga förvånande om de kraftigt upphausade och alarmiserande rapporter om koldioxidutsläppens fara för miljön som dominerat media på sista tiden. Hultén och Silver beklagade sig i kör över att det var svårt att få folk att välja kollektivtrafiken över bilen, och Silver beklagade sig om möjligt ännu mer högljutt över dels att politiker inte vill fatta beslut som deras väljare inte gillar (trängselavgifter), dels att biltillverkare inte vill tillverka bilar som ingen vill köpa (trista miljöbilar).

Att politiker har som yrke att representera folket och att biltillverkare som säljer bilar ingen vill ha går under är tydligen av sekundär betydelse för miljötalibaner. Nåväl. Själva frågan om varför folk väljer bilen hellre än kollektivtrafik är av särskilt intresse för mig eftersom jag från årsskiftet fattade beslutet att sluta åka kollektivt i största möjliga utsträckning. Detta på grund av min växande irritation med det usla skicket på stockholms kollektivtrafik. Vi kan bortse från det faktum att bilen tar mig till jobbet på halva tiden – det finns ett antal anledningar som gör att jag ser prisskillnaden som acceptabel.

(1) Klotter, spyor och skit. Varje kväll och varje morgon ser tunnelbanan ut som om ett gäng lärarstudenter haft tävling i nedskitning i så gott som varenda tunnelbanevagn. Spyor på golvet, nödtorftigt maskerade med sågspån, tillhör vardagen. Klotter och nedskräpning likaså. Bussarna är bara marginellt bättre. Först nu har det börjat komma övervakningskameror i stor skala, men hjälper det?

(2) Trånga, usla säten. En tjugo år gammal Volvo har bekvämare säten än det senaste och bästa som SL lyckats driftsätta i svensk kollektivtrafik. Jag kräver inte ergonomiska, elinställbara skinnsäten – men kan man åtminstone önska sig att två vuxna över medelvikt kan sitta bredvid varandra utan att trängas? Varför har tunnelbanan inte nackstöd? Och varför räcker inte sittplatserna till alla?

(3) Reklam, tiggare och tjuvar. Vill du bli rånad i Stockholm är det enklaste att hänga på T-centralen nattetid, av statistiken att döma. Även dagtid får man sällan vara ifred från pärmtiggare, lapptiggare eller mobiltelefonförsäljare. Den reklam som pryder varje tom yta inuti tunnelbanevagnarna kan jag stå ut med – att dessutom få agera ofrivillig publik åt någons patetiska försök att sno åt sig folks pengar är över gränsen.

Jag skulle kunna dra upp fler fall av motbjudandeskap i kollektivtrafiken, men jag tror inte det behövs. Alla som någon gång åkt med SL vet vad jag menar. En del tycker säkert att jag är en töntig snobb som anser sig för fin för att smutsa sitt feta arsle genom att dela färdmedel med “arbetarklassen”. Men ingen kan förneka att de ovannämnda problemen existerar. Min poäng är att jag med hjälp av bilen slipper allt detta för en relativt liten merkostnad (cirka 20-40 kr/dag), som antagligen skulle vara ännu mindre om jag körde en billig miljöbil. Fördelarna formligen utplånar nackdelarna.

Jag köper gärna en miljöbil – när det kommer en som inte är ett tråkigt plastvrak – faktum är att jag helst av allt skulle vilja ha en bil som drivs helt på el. Men om politikerna vill att fler ska åka kollektivt måste de först se till att bussarna och tågen åtminstone håller samma standard som det billigaste besiktigade bilvrak du kan köpa i fråga om komfort, interiör renlighet och trygghet. Dit är det ännu, år 2007, långt kvar.

Fuck you, HRF

Ett flertal tidningar skriver om att Sofia Appelgren inte orkar driva Wild’n’Fresh längre utan kommer att sälja sin salladsbar för att slippa Hotell- och Restaurangfackets fortsatta trakasserier. Efter flera månaders blockad, då salladsbarens omsättning ökade kraftigt på grund av det stora antal människor som började stödäta där i protest mot fackets odemokratiska maffiastil, tröttnade Sofia. Detta efter att facket drog ihop 40 blockadvakter för att sabba firandet av restaurangens ettårsdag. Fuck you, HRF. Ni och er egoism äcklar mig. Ni bryr er inte ett piss om de anställda, bara om att visa er makt och krossa dem som står ivägen. Var säkra på att om ni försöker med något liknande i Stockholm kommer jag att vara där och spotta era blockadvakter i ansiktet.

Vidare är jag besviken på regeringen för deras slapphet i denna fråga. En lag som förbjuder ett fack att vidta stridsaktioner mot företag där det inte har några medlemmar är ett logiskt steg för att begränsa fackets makt, men några sådana förslag tycks inte vara på tapeten. Med tre år kvar till nästa val finns lyckligtvis gott om tid att stifta sådana lagar, bara någon tar initiativet. Förslagsvis någon politiker.

Kd – alliansens svarta får?

Efter valet 2006 kacklades det mycket från vänsterhåll om att det nu minsann bara var en tidsfråga innan samarbetet mellan allianspartierna skulle spricka och den nya regeringen kollapsa. Så skedde inte – Alliansen har ännu så länge lyckats med det som vänstern aldrig klarade under sina 12 års sammanhängande tid vid makten, nämligen att skapa en regering som både vill och kan samarbeta, och som är enade i alla viktiga frågor. Nu får emellertid olyckskorparna vatten på sina kvarnar igen när Svenska Dagbladets förstasida basunerar ut att det finns ett “stort missnöje” med moderaternas dominans i regeringen.

Läser man artikeln upptäcker man emellertid att det egentligen bara är ett gäng bittra kristdemokrater som irriterar sig över att man fick tre stadsrådsposter istället för fyra. Posterna fördelades emellertid på ett strikt matematiskt sätt, vilket innebär att fyra stadsrådsposter till (kd) hade varit en överrepresentation. Kristdemokraterna fick ju det minsta antalet röster av allianspartierna i valet, strax under 5%, och nu har deras väljarstöd minskat ytterligare. Detta hindrar dem inte från att gnälla i högan sky – före detta partiledaren Alf Svensson tar i så att byxorna spricker:

Reinfeldt stod på vagnen och de tre andra sköt på. Detta tycker jag nog att moderaterna lite mer borde ha visat insikt om.

Detta är förstås lögn och kvalificerat skitsnack. Moderaterna fick fler röster än de tre andra allianspartierna tillsammans i valet. En bättre liknelse vore att moderaterna hade fyra man som sköt på vagnen, (c) och (fp) bidrog med en var, och (kd) hade en skröplig pensionär som hängde med av bara farten. Reinfeldt var en av dem som sköt på allra hårdast – vi hade knappast fått till något regeringsskifte utan honom.

Faktum är att det enda parti i alliansen som behåller ställningarna är Moderaterna, vilka ligger kvar på cirka 26% (förändringen ligger inom felmarginalen). Detta har emellertid ingen som helst inverkan på det politiska läget, eftersom det är över tre år till nästa val. Alliansregeringen räknar med att de positiva förändringar som deras åtgärder förhoppningsvis ger upphov till kommer att få opinionen att svänga tillbaka innan mandatperioden är slut – något som naturligtvis bådar gott inför valet 2010. Vi kan bara hoppas. Själv är jag störtnöjd med alliansen så långt, bortsett från en viss mjäkighet i frågan om fackens rätt till stridsåtgärder mot försvarslösa småföretag, förstås.

Mycket spam…

Av någon anledning har mängden blogg-spam ökat något ofantligt på sistone. Trots att WordPress som jag använder har ett enastående spamfilter, händer det ibland att något spam slinker igenom och dyker upp som en kommentar. Jag gör mitt bästa för att rensa bort dessa – min blogg ska vara en reklamfri zon, punkt. Inom kort kommer jag att uppgradera till en ny version av WordPress med ett nyare spamfilter som förhoppningsvis gör ett ännu bättre jobb. Till dess ber jag om ursäkt för eventuell spam som dyker upp. Ibland kommer det många på samma gång och då kan det ta en stund innan jag hinner städa.

Uppdatering: Jag har uppdaterat till nya WordPress 2.1, men just nu verkar Akismet, som tillhandahåller spamfiltret, ha problem. Förhoppningsvis åtgärdas felet snart.