Rättvisemärkning kostar mer än den smakar

Organisationen Rättvisemärkt, som ligger bakom märkningen av varor med samma namn har i dagarna sagt att handeln med rättvisemärkta varor ökar. Samtidigt är dessa varor i försumbar minoritet sett till helheten på marknaden – mindre än 1 procent av handeln i Sverige är rättvisemärkt. Det finns egentligen ingen anledning att bli överraskad av ökningen, då den dagliga dosen dramatiska TV-bilder från fattiga länder och snyftande tidningskrönikor får allt fler att öppna plånboken. Inget fel med det. Samtidigt finns det bland konsumenter en hälsosam skepsis mot att betala dubbla priset för samma vara.

Det som får mig att öppna ögonen är då snarare de falska påståenden och tveksamheter som organisationen bakom märkningen ägnar sig åt. För att öka handeln med rättvisemärkta varor har organisationen Rättvisemärkt börjat pressa sveriges företag och kommuner till att ställa krav vid upphandlingar på att varorna man köper in skall vara är rättvisemärkta. Detta är förkastligt av flera anledningar:

Rättvisemärkning är inte den enda garanten för produktion med bra villkor. Rättvisemärkning baserar sig på sunda och tydliga principer, vilket förstås är bra. Men det finns flera sådana märkningar. Vidare finns det inget som säger att produktionen av en ej rättvisemärkt vara sker under sämre villkor för de arbetande än en rättvisemärkt. Rättvisemärkningen är ett löfte, ingen förutsättning. Ett annat problem är att ett krav på rättvisemärkning paradoxalt nog kan hindra inköpare från att välja svenska varor, exempelvis socker. Hur rubbat är inte det?

Man får inte vad man betalar för. Rättvisemärkta varor håller inte, av uppenbara skäl, bättre kvalitet än andra varor. Dock ligger priserna mycket högre – för exempelvis kaffe handlar det om en fördubbling. På radion hörde jag den inköpsansvarige i Umeå förklara att en fullständig övergång till rättvisemärkt kaffe skulle innebära en merkostnad för umeborna på över en miljon kronor. Skulle inte dessa pengar komma mer till nytta om de spenderades på skola och sjukvård? Finns det någon rationell anledning till att ännu fler miljoner av våra skattepengar ska gå till vad som rent krasst mest liknar en subventionering av andra länders dåligt fungerande system?

Slutligen kan vi konstatera att de två tongivande organisationerna som står bakom rättvisemärkningen är Landsorganisationen (LO) och Svenska Kyrkan. Den senare har jag inte så mycket emot, men att den militanta grenen av Socialdemokratiska Arbetarepartiet är involverad får åtminstone mig att dra åt mig öronen. LO och deras vänner är ju inte direkt kända för att sätta de anställdas intressen före sina egna!

Det är viktigt att det finns ett utbud på marknaden som inkluderar många olika typer av varor. Endast då kan den klassiska principen om tillgång och efterfrågan fungera. Naturligtvis är det inget fult eller fel att bidra till välståndet i andra länder genom att handla etiskt producerad mat. Men skattepengar skall i första hand användas effektivt och för sveriges befolknings bästa. Valet att handla etiskt måste vara individens eget. Och LO skall ha jävligt klart för sig att man inte har ensam rätt till att definiera ordet rättvisa.

One thought on “Rättvisemärkning kostar mer än den smakar

  1. Visst, det finns säkert icke-märkta produkter som är tillverkade under sjysta villkor. Men varför riskera att sponsra oetiska företag när man kan välja ett bättre alternativ.

    “Rättvisemärkta varor håller inte, av uppenbara skäl, bättre kvalitet än andra varor.”

    Märkningen heter Rättvisemärkt för att det handlar just om rättvisa för arbetarna. Hade det handlat om kvalité hade dom väl döpt märkningen till Kvalitetsmärkning eller liknande.

    Vad menar du att skattepengar subventionerar andra länders dåligt fungerande system? Det är snarare så att vi nu kan betala ett pris som är vad arbetarna i dessa länder förtjänar. Till skillnad från tidigare då västerländska företag byggt upp industrier som utnyttjat lokalbefolkning och bedrivit rovdrift för bevara att västvärldens konsumtionssamhälle.

Comments are closed.