Abort måste vara en tvåsak

Jag brukar inte ägna skriande extremfeminister någon särskild notis, men Syrran är i en klass för sig. “Män är djur”-retoriken lever och frodas, nu heter det att män inte får diskutera abort. Vissa personer borde tänka lite innan de bloggar. Till att börja med; åsikter är fria. Om Syrran vill tycka att jag i egenskap av man inte får ha åsikter om abort kan jag ju kontra med att hon i egenskap av extremfeminist inte får ha åsikter om män. Så, då var det avklarat. Debatten är över. Eller?

Det enda tillfälle då det kan vara motiverat för en man att diskutera abort är om det rör sig om en specifik graviditet som han har en personlig medverkan i. Och även där är beslutet hennes och bara hennes.

Tyvärr finns det en underliggande fråga som är desto viktigare, och där idiotargument inte för debatten framåt. Vems beslut är det att göra abort? Att skaffa barn handlar om föräldraskap, föräldraskap handlar om ansvar, ett delat ansvar. Med ansvar kommer rättigheter och utan rättigheter inget ansvar, heter det ju så fint, så rimligtvis måste båda parterna i en graviditet ha något att säga till om. Annars måste vi i rimlighetens namn tillåta även mannen att unilateralt avsäga sig faderskapet (så kallad ekonomisk abort). Vilket, misstänker jag, skulle gå väldigt illa hem hos feministerna, där man gärna ser att mannen står helt utan rättigheter men med hela ansvaret.

Det Syrran och hennes kompisar ofta glömmer är att de flesta par faktiskt älskar varandra, vilket innebär att man har ett starkt incentiv att komma överens om en lösning vid oönskad graviditet. Vi är i Sverige välsignade med en synnerligen liberal lagstiftning, som gör det möjligt att komma undan ett oönskat föräldraskap även relativt sent i graviditeten. Därmed finns oftast tid för blivande föräldrar att tänka över sitt val. Valet att göra abort är förstås i slutändan kvinnans, eftersom det är henne själva ingreppet berör; men vägrar hon av någon anledning är mannen fortfarande skyldig att betala underhåll, även om hans faderskap är oönskat. Det finns alltså redan idag stöd i lagen för kvinnor att ensidigt vägra en man att avstå från sitt faderskap.

Denna möjlighet missbrukas sällan, men vi vet att det händer. Således bör man, för att göra lagstiftningen mer jämställd, egentligen göra det möjligt för en blivande fader att göra “ekonomisk abort” under samma tid som kvinnan har rätt att göra en vanlig abort. Detta skulle ge kvinna och man samma skydd mot oönskat föräldraskap, om nu tvist skulle uppstå. Det nuvarande systemet fungerar dock, tack vare det enkla faktum att de flesta par kommer överens tillsammans om huruvida man vill ha barn eller inte. Men den som skriar om att männens rättigheter borde inskränkas i detta avseende träder på jävligt tunn is.

Jag skrev även en kommentar till Syrrans inlägg. Hade varit kul att få svar.

2 thoughts on “Abort måste vara en tvåsak

  1. Jag håller helt med Wilhelm Svenselius i att aborten borde vara en tvåsak och inte en egoistisk kvinnas egen enighet. Man ska framför allt tänka på det kommande barnets bästa och all vetenskap tyder på att ett barn inte bara lever bäst med bägge föräldrarna utan barnet mår direkt dåligt utan den ene.

Comments are closed.