Våga ställa de svåra frågorna

I senaste Ny Teknik (29 augusti) finns en intressant kolumn om diskriminering. Johanna Kronlid, chefredaktör på tidningen Lag & Avtal, förtäljer historien om en palestinier som söker ett rektorsjobb i Sverige. Han är kvalificerad för jobbet och kallas till intervju. Men väl på intervjun frågas han ut av en facklig representant om sin kvinnosyn – man vill veta om han klarar av att jobba med kvinnor. Frågor som han vägrar besvara eftersom han finner dem kränkande.

Arbetsgivaren DO-anmäls, men anmälan avskrivs eftersom det var fackets representant och inte arbetsgivaren som ställde frågorna. Det prövas därför inte huruvida frågorna var diskriminerande. I sin kolumn försöker Johanna Kronlid göra gällande att så var fallet, att frågor till en muslim om hans kvinnosyn är jämförbara med att fråga en romsk kvinna om hon smugglar meloner under kjolen, en finländare om han brukar hamna i knivslagsmål och ett gäng andra löjliga fördomar.

Här måste emellertid en vän av sunt förnuft be att få stopp för tramset. Det är inte en fördom att det finns en sjuk kvinnosyn i flera muslimska länder – den har nämligen stöd i Islam. Just palestina tillhör världens sämsta länder när det gäller att respektera mänskliga rättigheter för kvinnor. I en omfattande undersökning, där bland annat olika länders respekt för kvinnors rättigheter graderats på en skala från 1 till 5, hamnade Palestina i den sämsta gruppen. Bara Saudiarabien var anmärkningsvärt sämre.

Att en rektor – eller någon annan chef – i Sverige inte skall ha en unken kvinnosyn är självklart. En fråga om jämställdhet på intervjun känns därför motiverad, egentligen oavsett den sökandes identitet. Men när personen kommer från ett land eller en kultur där diskriminering av kvinnor är lag är frågan extra motiverad. Om den intervjuade känner sig kränkt av frågan ställs den förmodligen på fel sätt. Han skall självklart inte behöva känna sig utpekad.

På den här skolan är en stor del av personalen, X% faktiskt, kvinnor. Anser du att kvinnor och män skall vara helt jämställda på arbetet, eller är kvinnans plats i hemmet?

Anser den intervjuade att en fråga som ställs på detta vis är kränkande, bör han absolut inte få jobbet. Då kan skolan nämligen vänta sig en rektor som får raseriutbrott och slår sönder inredning första gången någon elev klottrat “rektorn luktar fis” på väggen. Människor med ansvar för rekrytering av tunga positioner får aldrig backa för att ställa svåra frågor. Det gäller ändå att hålla isär fördomar och fakta. “Alla muslimer har en dålig kvinnosyn” är ett typiskt exempel på en fördom. Men att det finns en rutten kvinnosyn i många muslimska länder – det är fakta.