Dagens hånskratt

Läser i SvD att vänsterpartiet har strukit kravet på sex timmars arbetsdag ur sitt partiprogram och ersatt den med en vag formulering om att “normalarbetstiden skall kortas”.  Ali Esbati, känd terroristkramare som leder arbetsgruppen inom (v) kör den klassiska händerna-för-öronen-manövern och menar att det inte är fråga om en “reträtt” – trots att inte ens mörkröda fackförbund som Kommunal längre driver krav på sextimmarsdag. Bosse Strömbäck, ledamot i vänsterpartiets styrelse, står dock för ett riktigt roligt uttalande, ur artikeln:

Bosse Strömbäck är övertygad om att omformuleringen kommer att ses som en ambitionssänkning bland de som förespråkar arbetstidsförkortning. Dessutom, vilket han menar är allvarligare, lär många göra tolkningen att partiet inte längre tror att en sextimmarsdag är realistisk.

Att (v) insett vad resten av Sverige vetat i decennier, är det mycket allvarligt det? Jag antar att herr Strömbäck skulle spränga en säkring om någon berättade för honom att många faktiskt jobbar betydligt mer än åtta timmar per dag, helt frivilligt. Varför? För att vi har roliga jobb och kan få högre lön, naturligtvis! Betrakta också, kära läsare, en av de uppenbara effekterna av att korta arbetsdagen: allting blir dyrare eftersom företagen måste anställa mer personal för samma jobb. Hur går det då för de fattiga, som vänstern påstår sig värna?