Vi gillar Reinfeldt!

Tydligen kan man få en förstasidesnyhet på SvD.se genom att sätta in en annons i tidningen. Men där annonsen åtminstone är tydligt utmärkt som en sådan ser nyheten på sajten väldigt mycket ut som redaktionellt material. Nåväl. Blotta förekomsten av kritik mot regeringen från ett gäng borgerliga väljare har förstås startat en sedvanlig skitstorm från bloggare långt ute på vänsterkanten som utan något eget att tillföra stämmer upp i en klagosång över hur Reinfeldt äter barn, osv, etc.

Samtidigt visar den statistiskt intetsägande läsarundersökningen på SvD:s webbartikel att majoriteten alltjämt föredrar Reinfeldt som stadsminister. Föga förvånande, egentligen. Jämfört med Göran Persson eller (tillåt mig fnissa) Mona Sahlin är Reinfeldt praktiskt taget frälsaren inkarnerad, i snygg blå kostym. Därmed inte sagt att han är perfekt. Men därifrån till att bry sig om en hoper rika gnällspikar som köpt annonsplats i SvD, den vägen går inte logiktåget.

Läser man själva annonsen blir det också tydligt att nämnda tåg inte heller stannar hemma hos författarna. Vilda gissningar baserade på att dagens opinionsundersökningar är avgörande för valresultatet 2010 blandas med påståendet att en regeringsombildning är det enda sättet att rädda oss från ett “nytt långt socialdemokratiskt maktinnehav”. Även om jag håller med författarna om att detta är ett högst oönskvärt scenario anser jag inte att en omstart halvvägs in i mandatperioden är rätta sättet för regeringen att vinna förtroende hos folket.

Tvärtom. Regeringen ska få slutföra vad de påbörjat. Endast då kan vi hoppas på en stark seger för Alliansen i valet 2010!

4 thoughts on “Vi gillar Reinfeldt!

  1. Jag tycker mycket om reinfeldt! Måste man vara elak och otrevlig arrogant och framfusig för att bli populär?
    Han är den person han är, det kanske är på tiden att vi varierar oss lite med olika personlighetstyper.

  2. Tillåt mig tvivla på att Maud Olofsson skulle vara mer lämpad som statsminister.
    Annars tycker jag de har en poäng, Alliansen och de “nya moderaterna” har en teknokratisk syn på politik.
    Problemet uppstår när smarta konsulter som Slingman drar strategin. Förändring upprepas som ett mantra.
    “Gamla” moderater blir förvirrade, de nya sympatisörerna strömmar inte till.
    Strategin var förstås att moderaterna ska bli ett parti i paritet med S storleksmässigt, en strategi som snöpligt misslyckats, enligt opinionsmätningar är man nu på samma nivå som när Bo Lundgren tvingades avgå.

    De flesta väljare är inte särskilt ideologiska: Det parti som anses bäst sköta rikets affärer och som gynnar egna plånboken får röster. Miljö och trygghet vinner på marginalen.

    Alliansen har gjort några obegripliga missar. Man sänker inkomstskatten, bra, men höjer fackavgift och bilförsäkring, bensin och energiskatter. Det blir ett nollsummespel eller några futtiga hundringar i skattesänkningar.

    Ingenting görs åt Vattenfalls övervinster, den elintensiva industrin hotar lämna landet.
    Därför har jag svårt att förstå uppropets positiva bild av Maud Olofsson.
    Ingenting görs åt tokskatterna på alkohol, miljövidriga inköpsresor till Tyskland för att köpa svenskt(!) öl fortsätter för fullt, langarna gör lysande affärer.

    Jag vill se en politik som värnar vanligt folks köpkraft, det må föraktfullt kallas populistiskt, men AB Sverige går numera bra och det är politikers skyldighet att leverera.

    Tyvärr har alliansen gjort för många självmål och troligen får vi de rödgröna efter nästa val.

    Jag föredrar de gamla moderaterna, de hade en glasklar ideologi och styrdes inte av förment smarta konsulter.

    Helt klart kommer det bli förändringar när dagens politik kört i diket.

Comments are closed.