ICA-äventyr med Mari Jungstedt

Visst är jag smart, genom att skriva Mari Jungstedt i titeln kommer det här blogginlägget att hittas av en massa Googlesökningar! Om jag hade haft annonser hade de fått jättemånga klick nu! (Skrattar elakt)

Jag har som bekant en viss kärlek till ICA som matvaruhandel; dels har jag jobbat där (fast på lagret, inte i butiken) för en massa år sedan, dels har jag sedan unga år i princip aldrig handlat någon annanstans frivilligt. Kortare exkursioner till Coop (hmm…), Vi (usch), Lidl (bläää) eller Netto (urk) har aldrig gett mig anledning att tvivla på det förnuftiga i denna preferens, snarare tvärtom. Även om jag råkat ut för en del bisarra händelser i samband med ICA-besök har de snarare berott på att jag just då råkat dela butik med någon född i den grunda delen av genpoolen.

Kvällens ICA-besök var emellertid något utöver det vanliga. Min vana trogen vallfärdade jag i min bil till ICA Maxi Solna i syfte att inhandla råvarorna till veckans måltider. Väl inne i butiken fångades min blick dock snabbt av en enorm låda full med pocketböcker, strategiskt utplacerad och med ett lockande köp-3-betala-2-erbjudande utskrivet i enorm röd text på sidan. Eftersom jag precis läst ut en utmärkt bok av Mari JungstedtDen Döende Dandyn – och hungrade efter mer, blev jag glad när jag hittade en bok av just Jungstedt överst i högen. Att hitta två andra böcker att komplettera erbjudandet med var inte svårt, varefter jag snabbt plockade resten av mina varor.

Så långt en väldigt normal inköpsrunda, men fortsätt läsa: underligheterna började i kassan. När jag skulle betala visade det sig att rabattkupongen jag klippt ut några veckor tidigare hade slutat att gälla dagen innan. Kassörskan visade dock medlidande med mig och gav mig rabatten ändå, värd ungefär 50 kr, en i sammanhanget anmärkningsvärd summa. Nöjd tog jag min kasse och började gå mot bilen, slentrianmässigt läsandes kvittot på vägen.

Då såg jag den: Den fruktansvärda, ödesmättade missen. 3-för-2-erbjudandet på pocketböckerna hade tydligen passerat obemärkt förbi kassan, för någon rabatt stod inte att finna. Normalt hade jag struntat i en sådan sak – det brukar trots allt inte röra sig om några större summor – men i detta fall skiljde det 60 kronor (en billig lunch, eller två minuters parkeringstid på Östermalm!) Jag kunde givetvis inte låta denna skandal passera, varför jag begav mig till informationsdisken. Där fick jag reda på att Jungstedt-boken inte ingick i 3-för-2-erbjudandet.

Nähä. Men jag insisterade; den hade ju faktiskt legat i lådan med de andra lågpris-pocketarna. Detta fick infodisk-killen att plocka upp en telefon och ringa någon ansvarig person långt borta, som strax därefter teleporterade in på plats och bad mig visa var jag hittat boken. Efter en kortare arkeologisk expedition ner i bokberget kunde vi konstatera att jo, den låg där den låg, fastän datorn sa att den inte borde göra det.

I detta läge hade det varit klart försvarligt om personalen helt enkelt erbjudit mig att byta ut Jungstedt-boken mot en av de böcker som faktiskt ingick i erbjudandet. Att ett par pocketböcker hamnar fel är trots allt ett ganska förståeligt misstag. Så gjorde man dock inte. Istället fick jag boken gratis, plus 25 kronor ytterligare tillbaka som plåster på såren för att jag fått vänta i infodisken (fem minuter eller så). Det är vad jag kallar kundservice!

Vad är då lärdomen av denna historia? Ett – att alla företag begår misstag; det är hur man hanterar dem som skiljer de bra företagen från de dåliga. Två – kolla alltid kvittot, även datorer gör misstag. Tre – insistera på din rätt som konsument, men utan att vara otrevlig eller påstridig. Butikspersonal är också människor. (Eller hur, Pau?)

2 thoughts on “ICA-äventyr med Mari Jungstedt

  1. Självfallet är jag alltid trevlig när jag finkänsligt påpekar att de har jättefel och jag har jätterätt. Och jag skyr Konsum som pesten om jag måste handla annat än mjölk och fil!

    Vad jag skyr ännu mer är Lidl, som säljer kött från ja-vem-vet-vart istället för att sälja bara våra egna fina köttprodukter. Jag har faktiskt aldrig varit på Lidl, det räcker med en hätsk diskussion jag hade med en kollega som även jobbade på sagda matbutik.

    Skulle aldrig se det som ett “kap” att få produkter med konstiga tillsatser som förkortar mitt liv, alternativt ger mig cancer, bara för att det är lite billigare. Mitt liv är värt mer än så, och miljön kan skonas mot lite fraktkostnader av konserverade morötter från Polen också. HM!

  2. Mina erfarenheter från ICA är liknande dina. Begås det ett misstag så är dom oftast inte sena med att ställa det tillrätta och mer därtill. Nu har jag dock funnit en ny favoritbutik. Sabis. Har inte haft anledning att testa deras “goodwillförfarande” ännu, men jag misstänker att det fungerar lika bra som allt annat i den butiken.

Comments are closed.