Din telefon – våra regler!

Detaljerna om Windows Phone 7, Microsofts nya mobil-OS och efterträdaren till det bespottade, men alltjämt synnerligen populära Windows Mobile, börjar sakta men säkert ta form på nätet. Precis som jag skrev i februari visar det sig tyvärr att Microsoft har kastat bort alla de saker som gjorde Windows Mobile unikt – den öppna plattformen, den breda kompatibiliteten, friheten för hårdvaruleverantörerna att designa telefonerna efter sina egna uppfattningar om vad marknaden ville ha – för att istället satsa på en strategi som tycks kopierad direkt från iPhone, anno 2007. Det kommer visserligen att finnas flera tillverkare att välja på, men Microsoft har benhård kontroll över designen. Att en telefon har fem knappar istället för tre kan diskvalificera den från att bli en “Windows Phone”.

Och applikationerna? Microsoft har redan marknadens bästa utvecklingsverktyg och för att få folk att vilja skriva appar till Windows Phone 7 så släpper man verktygen gratis. Men precis som i Apples värld kommer det enda sättet att få hem appar till din Windows-lur vara att gå via företagets egna marknadsplats. Även här har tillverkarnas och därmed även användarnas valfrihet helt skurits bort. Där tillverkare av Windows Mobile-telefoner (samt även Android) har kunnat förbättra användarupplevelsen, som t ex HTC gjort med sitt uppskattade gränssnitt Sense (på både Android och Windows Mobile), kommer alla Windows Phones att se likadana ut, stöpta ur samma form. Precis som iPhone.

Jag finner utvecklingen minst sagt oroande. Dels har Microsoft aldrig varit så säkra på sin egen överlägsenhet att man försökt utöva den här nivån av kontroll över slutanvändarupplevelsen. Den typen av sjukligt kontrollbehov och hybris har alltid varit Apples signum. Säga vad man vill om Microsoft och deras förehavanden, men i skarp kontrast till telefonen som bär äpplet har ingen* Microsoft-produkt, varken på mobiler eller någon annanstans, försökt hindra en användare från att installera en programvara som konkurrerar med Microsofts egna produkter. Microsoft har aldrig försökt hindra någon från att använda sin dator eller telefon från att titta på flickor, surfa på grannens wi-fi eller ladda hem en piratkopia.

Man kan förstås tycka illa om dessa aktiviteter men de flesta inser att frågor om privatmoral – eller för all del, rent tekniska detaljer som om man ska kunna välja att köra mer än ett program åt gången – ankommer på ägaren av produkten att besluta om. Inte den som någon gång, någonstans, råkade utveckla telefonens operativsystem eller skruva ihop hårdvaran. Min telefon, mina regler. Det spelar ingen roll om det finns 150 000 appar tillgängliga – det är de censurerade som är problemet. Själv förstår jag inte hur någon över huvud taget vågar utveckla något mer komplext än en fis-simulator till iPhone. Blir man utkastad från App Store är ju allt arbete förgäves.

Det finns förstås inga garantier för att Microsofts marknadsplats blir lika tokcensurerad och nedlåst som Apples. Microsoft har, som sagt, inte den traditionen. Att ens behöva be om tillstånd för att få köra ett program jag själv skrivit (eller laddat ned från en källa jag litar på) på min telefon, är dock oacceptabelt. Som tur är finns det fortfarande en mainstream-plattform där jag har den friheten. Har du läst ända hit vet du förmodligen redan vad den heter! Om allt går som det ska får jag min nya telefon den 9 april. Jag kan knappt vänta.

* Undantaget som bekräftar regeln är kanske MS-DOS, men jag betraktar 80-talet som preskriberat nu.