Om stora och små trender

Jag vill skriva några ord om den stora partisympatiundersökning som SCB nyligen släppte. Eftersom tidningarna ger varenda ny mätning krigsrubriker numera är det inte utan att man blir trött på att läsa om någon procent som flyttat sig hit eller dit. Jag har helt låtit bli att blogga om de senaste mätningarna som visar på flera procents övertag för Alliansen; jag blir visserligen lite glad av att läsa dem, men har de någon inverkan på hur folk kommer att rösta i höst? Nej – statistik fungerar inte så. Att en ögonblicksbild av hur opinionen för en månad sedan såg ut (med en viss felmarginal) säger att det ena eller andra blocket får så eller så många procent säger inte ett dugg om hur folk tycker idag, eller röstar på valdagen, annat än i väldigt grova drag. Just nu kan vi egentligen bara konstatera att det är rätt jämnt.

Om ögonblicksbilder är ointressanta så är emellertid trender desto intressantare. Här kan vi se att det förr så genomsossiga Sverige är på väg att vakna. Moderaterna är, om så inte förbi (fast de är förbi (s) även i SCB:s rådata), så väl inne i samma storleksklass som Socialdemokraterna, vilka i sin tur är på väg nedåt i rasande fart. På väg upp är istället Miljöpartiet, det kanske mest borgerliga av de rödgröna partierna, samtidigt som (v) förblir ett 5%-parti. Högerglidningen är väldigt tydlig och det innebär att även om de Rödgröna vinner valet så kan den politik som vi idag känner som “vänster” vara ett minne blott om några år, precis som forna tiders vänster är idag. Av Alliansens många reformer sedan 2006 kommer en hel del sannolikt att förbli orörda även efter ett maktskifte.

Därmed inte sagt att det är okej om de Rödgröna vinner valet. När nu Sverige har kommit in på rätt kurs vill vi förstås stanna kvar på den. Med en rödgrön regering släcks hoppet om en flexiblare arbetsmarknad, ytterligare privatisering av ineffektiv statlig verksamhet, minskat slöseri med skattemedel och ökad individuell frihet. Istället får vi en sossig bidragslinje som kanske kortsiktigt gynnar dem som lever på andras pengar (ifall man nu anser att bidrag är bättre än jobb) men som drabbar oss andra. Detta tillsammans med Miljöpartiet som vill göra det dyrare och svårare att röra sig fritt med bil, båt eller flygplan – oavsett om man åker på semester eller skjutsar barnen till fotbollen. Och kanske en finansminister som anser att det är för lätt att bli rik på sitt eget arbete. Hoppas han avslöjar knepet, åtminstone.

Jag missunnar inte den som sympatiserar med de Rödgröna att glädjas åt SCB-undersökningen. Det skulle jag göra. Själv kommer jag att skratta dagen efter valet. Så det så!