Floskler men inga besked från Juholt

Håkan Juholt

Jag läste precis Håkan Juholts installationstal som ny socialdemokratisk partiledare. Talet är långt, retoriskt välsvarvat men fattigt på innehåll eller konkreta besked. Det som inte är rena floskler (“social demokrati[sic] är att slippa oroa sig”) eller slitna Palme-citat är klyschiga one-liners i syfte att boosta åhörarnas moral (“vi kan göra det igen!”). Helt enligt förväntan när publiken består av redan övertygade sossar som verkligen vill övertyga sig själva om att de kan vinna valet 2014. Jag hade faktiskt förväntat mig ännu mer vänsterpopulism men Juholt tycks ha lärt läxan och angreppen mot den sittande regeringen är förvånansvärt få. Vi får se om den positiva trenden fortsätter ända in i valrörelsen. Till och med Mona Sahlin insåg ju så småningom att man inte vinner val mot en kompetent motståndare enbart genom att gnälla – man måste också presentera ett eget alternativ.

Något eget alternativ presenterade dock inte Juholt i sitt tal. Den vanliga kärleksförklaringen till vård, skola och omsorg finns naturligtvis där, med den lika vanliga kängan mot privat ägande, även om Juholt till skillnad från många partivänner tycks inse att privat ägande i välfärden inte per definition är något dåligt:

I sammanhanget måste det slås fast att vi socialdemokrater inte motsätter oss olika driftsformer i välfärden. En distriktssköterska anställd av ett vårdbolag är lika engagerad som en lärare i den kommunala skolan. De båda har människors bästa för ögonen. Det är inte där skon klämmer med privatiseringen av vården, skolan och omsorgen.

Detta låter ju bra och betryggande men frågan är väl vad Juholt menar med “avarter” och hur detta ska omsättas i konkret politik. När verksamheter finansieras med skattepengar så har naturligtvis politikerna ett ansvar för att kvaliteten blir den högsta möjliga. Kan ägarna ändå ta ut enorma mängder i vinst utan att kompromissa med kvaliteten så har de antingen gjort sig förtjänta av det, eller så handlar det ju om att politikerna gjort ett dåligt jobb med att upphandla driften och att fördela skattepengarna på ett sätt som belönar välfungerande och effektiva välfärdsföretag.

Andra delar av talet lämnar mindre utrymme för en positiv tolkning. Juholt ondgör sig över att kulturen underkastas marknaden och refererar en artikel av Stina Oscarsson (“konstnärlig ledare” på Orionteatern):

I artikeln berättar Stina att hon i enlighet med den nya kulturpolitikens villkor kontaktat de ansvariga i Stockholms stadshus. Hon ville få svar på frågan om hon måste tacka ja till den arrangör som vill betala bra för att hyra Orionteatern för en strippdanstävling.

Å ena sidan är det alltså dåligt att vi medborgare till större del själva får avgöra – via våra plånböcker – vilken kultur vi vill ha, hellre än att överlämna åt ett gäng insnöade koftor att godtyckligt fördela pengarna efter eget tycke. Å andra sidan är vissa former av kultur tydligen oönskade av förmodat ideologiska skäl, och att en strippdanstävling(?) alls uttrycker intresse av att hyra Orionteatern är i sig ett tecken på något slags kulturellt förfall. Själv har jag väldigt lite förståelse för varför pengar som kan gå till bättre behövande ska användas för att subventionera min underhållning.

Nåväl, det är kanske en smula tidigt att kräva konkreta besked om ett val som äger rum först om några år. Såväl Alliansen som vi väljare kommer att ha gott om tid på oss att avkräva sossarna svar på våra frågor innan 2014. Som det är nu så är det väldigt svårt att se någon som helst förnyelse eller framtidsanda inom (s), förutom att en gnällig tant bytts ut mot en raljerande gubbe med mustach. Sannolikt räcker det för att sossarnas gräsrötter ska få livslusten tillbaka. Huruvida det räcker för att övertyga väljarna – vi som fortfarande tyngs ned av världens högsta skattetryck – är jag mer tveksam till.

One thought on “Floskler men inga besked från Juholt

  1. Det var ju nästan pinsamt at på TV se dessa män och fffa kvinnor som med blossande kinder och solsken i blick ( och kanske t o m blöta i trosan?) svarade på reporterns frågor om Juholts tal…
    Livets Ord hade nog mycket att lära där hur man får upp stämningen…

Comments are closed.