Sänkt studiebidrag knappast bästa lösningen

Det har stormats en smula på ledarsidorna om Svenskt Näringslivs förslag att sänka studiebidragen för studenter på utbildningar som förväntas leda till arbetslöshet. När jag först läste artikeln var min magkänsla att förslaget var utmärkt – nu när jag haft tid att fundera är jag mer skeptisk. Vi vill förstås inte ha en situation där staten bestämmer vad folk ska få studera och studiebidraget är ett så kraftfullt styrmedel att det skulle bli resultatet om politikerna började lägga sig i. Att dessutom förvänta sig att våra förtroendevalda ska förutspå vilka jobb som det är störst efterfrågan på om 5-10 år känns aningen tveksamt.

Visst, just nu har vi en skriande efterfrågan på ingenjörer som lär bestå ett tag. Å andra sidan vet jag inte en enda duktig person som inte också älskar sitt jobb. Att trycka massor av folk genom KTH som egentligen vill bli något helt annat är inte ett framgångsrecept, så producerar man knappast kompetenta ingenjörer. I själva verket är det ju så att den som väljer en relevant  utbildning som det är efterfrågan på får sin belöning av den fria marknaden, helt utan politisk inblandning. Jag hittade en rolig artikel som exemplifierar detta:

Sofie Bomans cv kan vid en första anblick verka spretigt. Hon har en kandidatexamen i statsvetenskap, en kandidatexamen i genusvetenskap och har två ettåriga folkhögskoleutbildningar i konsthantverk respektive textildesign. Dessutom kan hon snart lägga till en master i välfärdspolitik och management vid Lunds universitet.

Efter dessa utbildningar har Sofie nu lyckats sysselsätta sig med “textildesign på hobbybasis” (applåd). Men visst, hon har ju “inte pluggat för att få en hög lön utan de ämnen som varit intressanta”. Mer makt åt dig, Sofie, men klaga inte över orättvisa när du sitter i bussen på väg till Arbetsförmedlingen och ser en fem år yngre ingenjör glida förbi i sin nya BMW. Samhället belönar dem som kan något av värde. Sänkta studiebidrag skulle möjligen kunna föra fram budskapet en smula tydligare, men all statistik finns ju där ute för den som kan googla. Faktum är att jag själv bloggade i ämnet för inte så länge sen.

2 thoughts on “Sänkt studiebidrag knappast bästa lösningen

  1. Trodde grundidén var att hon skulle få en sänkt bidragsandel i sitt studiemedel, inte sänkt studiemedel allt som allt…

    …men man kanske skulle vänta på ekvationen och ge ingenjören (eller vem som helst annars) som faktiskt har arbete inom fem år efter examen en avskrivning på hans eller hennes csn-skuld motsvarande en “högre” bidragsdel.

  2. Carl: Belöning snarare än bestraffning smakar bättre, helt klart. Men pengarna måste ju tas någonstans ifrån. Det är typ som när man kvoterar in tjejer på mansdominerade utbildningar. Vi bör undvika särbehandling i möjligaste mån.

    Sen sticker det ju säkert i ögonen på folk om man börjar skriva av skulder på folk som bevisligen har råd att betala dem samtidigt som andra går på A-kassan med studieskulderna kvar. Jag har aldrig haft en studieskuld, när jag gick på KTH betalade jag av min andra (och senare tredje) bil. Att lägga statliga pengar på att jag ska känna mig nöjd med mina karriärval är slöseri.

    Nä, låt folk plugga vad de vill men börja kanske redan i gymnasiet att påpeka vad som egentligen lönar sig att studera, så kanske intresset hinner växa fram.

Comments are closed.