Sänkt studiebidrag knappast bästa lösningen

Det har stormats en smula på ledarsidorna om Svenskt Näringslivs förslag att sänka studiebidragen för studenter på utbildningar som förväntas leda till arbetslöshet. När jag först läste artikeln var min magkänsla att förslaget var utmärkt – nu när jag haft tid att fundera är jag mer skeptisk. Vi vill förstås inte ha en situation där staten bestämmer vad folk ska få studera och studiebidraget är ett så kraftfullt styrmedel att det skulle bli resultatet om politikerna började lägga sig i. Att dessutom förvänta sig att våra förtroendevalda ska förutspå vilka jobb som det är störst efterfrågan på om 5-10 år känns aningen tveksamt.

Visst, just nu har vi en skriande efterfrågan på ingenjörer som lär bestå ett tag. Å andra sidan vet jag inte en enda duktig person som inte också älskar sitt jobb. Att trycka massor av folk genom KTH som egentligen vill bli något helt annat är inte ett framgångsrecept, så producerar man knappast kompetenta ingenjörer. I själva verket är det ju så att den som väljer en relevant  utbildning som det är efterfrågan på får sin belöning av den fria marknaden, helt utan politisk inblandning. Jag hittade en rolig artikel som exemplifierar detta:

Sofie Bomans cv kan vid en första anblick verka spretigt. Hon har en kandidatexamen i statsvetenskap, en kandidatexamen i genusvetenskap och har två ettåriga folkhögskoleutbildningar i konsthantverk respektive textildesign. Dessutom kan hon snart lägga till en master i välfärdspolitik och management vid Lunds universitet.

Efter dessa utbildningar har Sofie nu lyckats sysselsätta sig med “textildesign på hobbybasis” (applåd). Men visst, hon har ju “inte pluggat för att få en hög lön utan de ämnen som varit intressanta”. Mer makt åt dig, Sofie, men klaga inte över orättvisa när du sitter i bussen på väg till Arbetsförmedlingen och ser en fem år yngre ingenjör glida förbi i sin nya BMW. Samhället belönar dem som kan något av värde. Sänkta studiebidrag skulle möjligen kunna föra fram budskapet en smula tydligare, men all statistik finns ju där ute för den som kan googla. Faktum är att jag själv bloggade i ämnet för inte så länge sen.

(This is) How smart people party

Jag har som vanligt varit pissusel på att uppdatera min blogg de senaste veckorna, men för en gångs skull kan jag härleda min upptagenhet till två konkreta händelser: Quarnevalen 2008 och Absolut Gotland. Båda studentfester av högsta klass, men med lite olika utformning. Quarnevalen känner väl åtminstone alla Stockholmsbor till; vissa tror att den bara inbegriper KTH-studenter, men det är fel, studenter från alla landets delar deltar. Idén är enkel: något hundratal lag bygger varsitt i förväg planerat ekipage på en vecka, därefter tågar ekipagen genom Stockholm City. Under byggveckan bjuds alla deltagare på obegränsade mängder gratis öl och på kvällarna är det fester med desto starkare (men dyrare) drycker.

Det borde ju vara ganska uppenbart vad som händer när man ger något tusental ur sveriges akademiska elit byggmaterial, powertools, en avzonad lekplats och gratis öl i en vecka? Succén är liksom ett faktum innan första spiken är satt i plankan eller svetslågan nuddat lacken på den första skrotbilen. Att östermalmsborna dessutom får stå ut med att samma låt spelas kontinuerligt, tolv timmar om dagen i en vecka, är bara grädde på moset. Och även om man kan ifrågasätta samhällsnyttan i att spärra av halva Stockholms innerstad så är publiksuccén ett faktum; Quarnevalen beskådas var tredje år av mellan 400 000 och en halv miljon människor.

Detta var för en vecka sedan – den här helgen har jag varit på Gotland och testat en betydligt mindre välordnad modell av studentfest, i form av Absolut Gotland. Konceptet är även här förföriskt enkelt; 1 400 studenter bokar upp hela Kneippbyn och röjer loss en långhelg. Naturligtvis med skyttelbussar mellan byn och systembolaget i Visby. Här snackar vi fest av minst sagt liberal karaktär: Alkoholen flödar och det hånglas i varenda buske. Saker som utskänkningstillstånd är obekväma fantasier, någon annans problem. Töntiga liveband som spelar samma usla Per Gessle-covers varje sommar förekommer inte, musiken kommer från överdimensionerade bilstereoanläggningar (effekt sisådär 1200 W) inbyggda i hjulförsedda lådor. Piratkopierat? Finns det någon annan sort?

Absolut Gotland (och liknande fester som exempelvis Sjöslaget) kan bäst beskrivas som en paus från verkligheten. Några dagars frihet att festa loss. Blir man hungrig så grillar man, blir man törstig dricker man, blir man trött somnar man (och när man vaknar har ens vänner tuschat en måttligt naturtrogen karikatyr av det manliga könsorganet i ens panna). Segregeringar på grund av inkomst, etnicitet eller kön förekommer inte. Alla är studenter, med eller utan (men oftast med) overall. Våld förekommer praktiskt taget inte. Det enda som möjligtvis blir lidande är levern och den personliga hygienen; efter tre dagar luktar ovven rök, kroppen är svettig, huvudet värker och huden svider. Men med en flicka i ena handen och en öl i den andra är det faktiskt sak samma.

Bilden föreställer min kompis Emmy i en för gotlandsfestande KTH-studenter typisk sinnesstämning och position. Jag hoppas att hon inte har något emot att jag använder bilden.

Uppdatering (2009-05-19 21:30): Emmy har lagt upp en väldig massa fler foton från AG. Kanske syns till och med jag på några av dem.

Tröttsamt moraliserande över tuttar i Osqledaren

Senaste numret av studenttidningen Osqledaren (som trots sin höga ålder fortfarande saknar en vettig webbnärvaro) pryds på framsidan av överkroppen på en tjej med stora bröst, knapphändigt dolda av ett par breda hängslen. Bildens uppenbart artistiska natur till trots har detta fått moralister och feministpuckon lite varstans att gå i taket. Seriöst, har dessa gnällspikar inget bättre för sig?

SvD:s artikel är dessutom kraftigt vinklad och full med faktafel:

KTH:s studentkår har i flera år arbetat aktivt med att förändra imagen av studenten som en grabbig och socialt hämmad overallskille. Nu bryter Sveriges näst största teknologtidskrift mot den traditionen och pryder omslaget till julnumret med nakna silikonbröst.

Det ovanstående är en ren opinionsyttring från journalistens sida, inte fakta. Att THS (Tekniska Högskolans Studentkår) ständigt jobbar för att förbättra den offentliga bilden av KTH-studenten är visserligen sant. Men huruvida denna bild är kopplad till overallsbärande har varit ett ämne för långa och heta diskussioner som utmynnat i att de flesta anser overallskulturen vara ett positivt bidrag till den allmänna bilden av KTH-studenter. Jag kan efter fyra års studier på KTH dessutom intyga att de KTH-studenter som kan betraktas som “socialt hämmade” mycket sällan återfinnes i overallsbärande kretsar, snarare tvärtom. Egentligen är detta självförklarande, då mycket av overallskulturen kretsar kring att anordna och delta i mycket socialt betonade evenemang, exempelvis Quarnevalen.

Vidare är brösten på omslaget faktiskt äkta. Jag vet inte om artikelförfattaren försöker plocka billiga poäng eller om hon helt enkelt inte kollat fakta, men påståendet att det skulle vara silikontuttar på bilden är inte bara falskt utan en förolämpning mot omslagsflickan Caroline Gull, 20-årig IT-säljare/konsult.

Den som blir illa berörd av att se en annan människas kropp på bild – en välskapt sådan dessutom – bör omgående söka vård eller åtminstone sluta störa oss friska människor med sitt gnäll och kjäbbel. Lyckligtvis vill jag tro att majoriteten av oss KTH-studenter – socialt hämmade eller icke – står över sådan patetisk moralism. Jag tackar chefredaktör Dunja Vujovic för ytterligare ett bra nummer av Osqledaren.

Fortfarande inte nöjd, Oskar?

Jag skrev för ett tag sedan ganska så långt och argt om Ungdoms- och Studentpartiets invändningar mot den av Alliansen föreslagna studentrabatten. Då handlade det om hur man upprördes av att den föreslagna rabatten var på blott 37%, mot USP:s krav på 40%. Vidare klagade man på att den föreslagna rabatten bara omfattade terminskort, något som jag uppfattade som faktafel (det fanns nämligen en artikel som sade motsatsen) men som nu verkar ha bekräftats såsom sant. Nåväl. Även om Oskar Reimer, talesman för USP (som faktiskt kommenterade mitt tidigare inlägg) enligt SvD:s artikel är nöjd med själva rabatten, vill han fortfarande att den ska gälla mer än bara terminskortet. Argumentet för detta?

40 procent är en bra rabatt. Men den kommer att ge studenterna likviditetsproblem när de ska ut med mycket pengar i början av terminen. Alla andra kan planera sitt resande genom att köpa månadskort – varför ska inte det också gälla studenterna?

Men Oskar, det är faktiskt ganska vanligt att man måste planera sina köp en smula i förväg för att ha råd. Det gäller alla (med någotsånär normal inkomstnivå). Nog för att man kan fråga sig varför SL inte erbjuder samma rabatt på alla biljetter, men är det inte en smula småsint att gnälla på en dylik teknikalitet när ni redan har lyckats förhandla er till 40% rabatt? Ta och fokusera på något viktigare nu, såsom den minskande kvaliteten på våra högskoleutbildningar, och/eller det faktum att KTH fortfarande lär ut Java som första programmeringsspråk till intet ont anande studenter.

Ny KTH-reklam

Såg att min kära skola KTH nu börjat annonsera i kollektivtrafiken. Bra. Allt för få inser hur livet berikas av en riktig utbildning; än färre har den intellektuella och mentala kapaciteten att slutföra den. Alltså är det en bra grej att fler åtminstone försöker – dels kanske vissa upptäcker talanger och intressen de inte visste att de hade, dels ger det mer pengar till skolan vilket gynnar alla dess studenter.

En sak sticker dock en smula i ögonen med den nya reklamen: Tjejen på bilden använder en Macintosh. Inga riktiga teknologer använder Macintosh. Vi vet nämligen bättre.

Läsvärt – och en till tokig feminist

Tack vare att någon med två bloggar med exakt samma innehåll länkade till den läste jag en artikel från förra året av professor Germund Hesslow, på temat feminism. Hesslow anser mycket riktigt att den moderna feminismens ideal inte går att genomföra i ett civiliserat samhälle, att föreställningen om “kvinnors missgynnade ställning” (den s k könsmaktsordningen) är grovt överdriven, samt att det inte finns något egenvärde i att män och kvinnor skall vara lika på precis alla områden, särskilt då man tar i beaktande att det finns tydliga och väldokumenterade biologiska skillnader mellan könen.

Hesslow pekar också på de falskheter som feminister ofta kommer dragande med i syfte att visa upp en bild av kvinnor som systematiskt missgynnade. Den mest kända av dessa är påståendet att kvinnor har lägre lön. Detta stämmer visserligen om man ser på genomsnittslönerna. Men män är i majoritet bland dem med de allra lägsta inkomsterna. Så hur besvarar feministerna Hesslows sakargument? Inte alls, visar det sig. Nån knäpp malmöfeminist som heter Helena Bergman kommenterar artikeln med att hon vill skjuta Germund Hesslow. Vilket ju tydligt talar för påståendet att feminism, eller kanske snarare vissa feminister, inte har någon plats i dagens samhälle…

Hesslow skall tydligen tala på Malmö Högskola (ni vet, den där flumskolan som kallar sig universitet på engelska) under deras så kallade perspektivdagar, där man behandlar frågor om bland annat genus. Detta är lilla Helena fruktansvärt upprörd över, och vill gå dit för att “ställa till ett jävla liv”. Tänk så hemskt att någon tillåts ha (välgrundade) åsikter som inte passar in i den trånga, radikalfeministiska sinnesvärlden! Och så anklagar hon mig för att ha IQ som en diskborste (se kommentarerna). Jag fick mig ett gott skratt av den, faktiskt.

Ytterligare en läsvärd artikel (dessutom publicerad idag) är Fredrik Ekelunds analys av Sverigedemokraternas framgångar i Malmö. Han skriver bland annat om hur det av någon oförklarlig anledning blivit tabu att oroa sig för utbredningen av extrem islamism i Sverige, samt förbjudet att tala om det i vissa delar av landet vanligt förekommande föraktet mot etniska svenskar. Nyttig läsning, som sagt. Personligen är jag trött på allt som har med religion att göra. Kan vi inte avskaffa skiten? Om de mer harmlösa religionsutövarna också måste lägga ned sina biblar och koraner är det ett litet pris att betala för att slippa alla dumheter.

Bortskämda snorungar

Jag vet att jag är en smula sen med det här eftersom originalartikeln skrevs den 12 juni, men ni får ha överseende. Folkpartiet och Kristdemokraterna lade nyligen fram ett förslag som innebär en sänkning av priset på SL:s terminskort med 37%. USP (Ungdoms- och Studentpartiet – också namnet på ett välkänt skjutvapen) reagerar på detta genom att skrika och gråta som bortskämda ungar över att man inte fick 40% rabatt och att rabatten inte gäller månadsmärket. Anledningen till att ett terminskort inte duger lika bra som ett månadskort är tydligen att man vill kunna skippa att köpa kortet vissa månader för att spara pengar.

USP:s reaktion är oförståelig. Från 0% studentrabatt till 37%, om så enbart på ett visst kort, är ett otroligt lyft. Även om man inte skulle ha köpt lika många månadskort som terminskortet motsvarar blir det i många fall fortfarande en besparing. USP:s egna (pessimistiska) beräkningar visar på 10% rabatt sammanräknat för en “typisk student”. Det är fortfarande betydligt mer än tidigare. Menar USP att alla förslag ämnade att förbättra Stockholms studenters ekonomi är förkastliga, om de inte går “hela vägen”? Att USP gnäller och skriker beror troligen mer på att det var högerpartier som kom med förslaget, och USP är helt uppenbart – läs bara deras partiprogram – ett vänsterparti.

För övrigt kan vi konstatera att förslagsförfattarna skriver i ett svar till USP (PDF, tyvärr – artikeltexten finns inte utlagd) att förslaget om studentrabatten gäller att studenter ska få samma rabatter som barn och pensionärer, alltså det som kallas reducerat pris, och som gäller alla typer av kort, inte bara terminskort. USP:s reaktion på detta glädjande besked? Mer skrik och gnäll. Jag skulle gärna vilja läsa den ursprungliga förslagstexten för att se vem det är som har rätt, men jag har inte hittat den länkad någonstans. Någon får gärna hjälpa mig att hitta den. Följande är i varje fall klart: USP sätter vänsterns ideal framför ungdomars och studenters och gör en massa väsen av sig till ingen nytta.