Categories
Politik

Insiktsfullt om pro-palestinsk propaganda

En anonym bloggare som kallar sig Nihonshu skriver insiktsfullt i sin blogg om tidningarnas rapportering kring kriget på Gazaremsan. Han länkar dessutom till en bra artikel i Al Hamatzav som påpekar att Aftonbladet fortfarande inte har någon koll alls. Big surprise där. Finns det egentligen någon vettig människa längre som ser Aftonbladet som en seriös nyhetsaktör?

Denna post är första gången jag använder TrackBack, för övrigt. Hoppas att det funkar.

Categories
Fordon och trafik

Fartkameror, ett hån mot sunt förnuft

Vägverket har på sista tiden gjort stort väsen av att man placerar ut fler och bättre fartkameror, till stora kostnader för oss skattebetalare. Vinsten sägs vara ökad trafiksäkerhet. Man har totalt köpt in sig på att höga hastigheter är den enda riskfaktorn för bilolyckor värd att lägga pengar på, vilket innebär att andra faktorer som faktiskt påverkar trafiksäkerheten i hög grad – rattfylla, usla förare och ålderdomliga bilar – nedprioriteras. Man kan visserligen hävda att fartkamerorna gör nytta, att hastigheten sjunker. Men det är en sanning med modifikation. En bilförare som ser den typiska blå skylten om fartkameror skiftar omedelbart sin uppmärksamhet från vägen till hastighetsmätaren respektive vägbrynet, för att kunna anpassa sin fart så länge han befinner sig inom kamerans synfält. Dummare än så är inte svenska bilister. Men att flytta sin uppmärksamhet från vägen innebär i sig en säkerhetsrisk.

Vi kan vidare konstatera att en stor andel kameror inte är i drift (kvällstidningarna älskar att komma med statistik om hur få kameror som egentligen fungerar) och att det bara krävs en ortsbo med en sprayburk för att – helt obemärkt och utan någon som helst risk för påföljd – sätta kamerorna ur bruk. Nu i helgen var jag på en liten tripp uppemot Furusund till, en vägsträcka som efter Åkersberga är fullständigt proppfull med vägkameror. På så gott som samtliga kameror i båda riktningarna hade någon placerat en vit fläck sprejfärg över kameralinsen. Synlig på långt avstånd, så att man lätt ser vilka kameror man kan strunta i att sakta ned för. Vägverket lär slösa ännu mer pengar på att rengöra sina skåp innan man fattar vinken: Fartkameror är ett hån mot sunt förnuft. De kostar stora mängder pengar, är triviala att sabotera (gärna och ofta, eftersom folk inte vill ha dem) och angriper blott en – diskuterbart en av de mindre – riskfaktorerna på våra vägar.

Categories
Min bil

Nya foton på min bil

Innan jag går och lägger mig vill jag flagga för att jag har postat nya bilder på min bil i galleriet. Om bilar inte är din grej så finns det en mängd andra foton och bilder att titta på sedan tidigare. Av någon anledning tycks bilder på bilar och lättklädda animefigurer vara populärast bland mina besökare.

God natt!

Categories
Programmering

Viskleken och dess innebörd vad gäller mjukvarutestning

Vid seriös mjukvaruutveckling använder man sig som bekant av tester. Den (konceptuellt) enklaste typen av tester är så kallade enhetstester – man kör sin kod, matar in lite data och kollar om det som kommer ut i andra änden har rätt färg. Detta säkerställer att ett stycke kod gör vad som förväntas. Man kan således lockas att tro att ett program, där varje stycke testats separat med enhetstest, i sin helhet kan antas vara felfritt. Varför är så inte fallet?

Viskleken.
Tag ett koppel vilda battingar, ställ dem på rad och be var och en upprepa något tråkigt ord, typ “russin”. Förutsatt att ingen av battingarna har buggar kommer troligen samtliga att klara uppgiften. Viska nu ett annat ord i örat på batting #1 och be honom/henne viska detsamma i örat på batting #2, som sedan för det vidare, och så vidare (detta kallas viskleken för er som inte gått på dagis). Någon som tror att samma ord kommer ut ur munnen på den sista battingen?

Detta kan tyckas vara ett förenklat exempel, men det funkar ungefär likadant med mjukvara. Även om vi kan anta att data mycket sällan kommer att förvanskas på vägen mellan en komponent och en annan (men det händer!) finns det andra detaljer som är stört omöjliga att testa när man har varje komponent isolerad. Prestanda, exempelvis.

Categories
Politik

Handikappade: Rösta med plånboken!

Läste i City idag att DHR (De Handikappades Riksförbund) tydligen är ute på korståg mot uteserveringar som har fräckheten att inte göra sina etablissemang lätt åtkomliga för rörelsehindrade. Detta genom att polisanmäla alla uteserveringar där man “uppenbart struntat” i gällande regler. Vadå, finns det lagar för hur en uteservering ska se ut? Löjligt. Polisen har dåligt med resurser som det är och bör omgående kasta DHR:s eventuella anmälningar i papperskorgen till förmån för något viktigare. Mer troligt är att DHR använder polisanmälan som ett hotmedel.

Nu ska det inte sägas att jag inte förstår de handikappades problematik. Det är onekligen jobbigt att vara portad från ett ställe på grund av omständigheter man själv inte råder över. Det händer alla. Skillnaden är att de flesta av oss inser dumheten i att polisanmäla allt som inte passar oss. En bättre lösning som gagnar alla inblandade (utom PR-kåta människor på DHR som vill prata osammanhängande i radio) är att rösta med plånboken. Om en restaurang inte passar, ät inte där. Det finns massor av andra ställen, gynna dem istället. Pengar är ett språk som alla förstår, särskilt de som driver företag.

Categories
Okategoriserat

Min laptop är snart inte odödlig längre

Vi som går på KTH-delen av IT-universitetet i Kista har sedan länge haft en förmån – vid skolstarten får alla som vill köpa laptops till subventionerat pris, betydligt mer än “ordinarie” studentrabatt. Själva subventionen är på cirka 5 000 kronor och datorerna ligger runt 16 000 kronor från början, vilket var ganska lite pengar för en laptop år 2003 (då jag började på KTH). Inte hjälpte det heller att man valde IBM (numera Lenovo) som leverantör. Kanske inte det billigaste valet, men ett val som innebär god kvalitet. Eller? I den här recensionen av datorn som KTH köpte mig framgår att den är “mycket pålitlig”. Nåja. Under de tre år jag haft laptopen (garantin gick ut i onsdags!) har nog snart allting gått sönder utom DVD-spelaren och bildskärmen (som var usel till att börja med). Lyckligtvis har IBMs service varit snabb, duktig och gratis varje gång.

Att garantin nu har gått ut innebär tyvärr att min laptop inte längre skyddas av garantins ogenomträngliga sköld. Med tanke på att IBMs standardlösning på alla fel tycks vara att byta moderkort blir framtida reparationer knappast billiga. Det är således inte utan anledning som jag tittar efter en ny laptop.

Egentligen vill jag ha en bärbar med AMD-processor, men Dell har några saker som talar för sig. Fyra års garanti, exempelvis, och ett rykte om hög kvalitet. De första årskullarna på IT-universitetet fick Dellar, och dessa har i regel hållit ihop extremt bra. En vän till mig använder fortfarande sin nu fem år gamla C600. År 2002 bytte IT-universitetet från Dell av besparingsskäl – den årskursen fick istället värdelösa skithögar från Fujitsu-Siemens, vilka med få undantag spenderade mer tid på service än i verklig drift. Mer om dem en annan gång.

Categories
Okategoriserat

Hello world!

Välkommen till den tredje omstarten av min weblogg. Nu har jag tröttnat på att skriva min egen bloggprogramvara (som mest är i vägen) och kommer därför tills vidare att använda det utmärkta WordPress till bloggandet. Anonyma kommentarer är tillbaka, denna gång med spamfiltrering. Jag ska också försöka importera in lite gamla inlägg.